Skärmtid och ungas mående är en av vår tids mest debatterade frågor. Nu visar en stor svensk tvillingstudie att bilden är mer komplicerad än ”mer skärm = sämre mående”. Det handlar också om vad man gör vid skärmen – och om sådant som familjer delar.

Veckans nyhet

Forskare vid Karolinska Institutet har följt över 21 000 svenska tvillingar från nio års ålder, genom tonåren och in i vuxenlivet. Studien publicerades i oktober i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour.

De tydligaste sambanden mellan skärmanvändning och symtom på depression eller ångest syntes under tonåren, och framför allt för interaktiva aktiviteter som spel, chatt och surfande. Att titta på tv eller video hade betydligt svagare samband, eller inga alls. Femtonåringar som ägnade mer än sex timmar om dagen åt interaktiva skärmaktiviteter hade fler symtom och mer än dubbelt så hög risk att senare få en sådan diagnos, jämfört med dem som höll sig under två timmar.

Det intressanta hände när forskarna jämförde tvillingar i samma familj. Då blev de flesta sambanden betydligt svagare, särskilt hos enäggstvillingar. Det tyder på att gemensamma gener och uppväxtmiljö förklarar en stor del av kopplingen. ”Sambanden försvann inte helt men blev betydligt svagare”, säger forskaren Tong Gong.

Forskarna betonar att skärmar inte är oviktiga för hälsan. De påpekar också att skärmtiden var självrapporterad och att uppgifterna samlades in innan smarta telefoner och sociala medier blev lika självklara som i dag. Medförfattaren Emma Frans menar att framtida råd inte bara bör handla om hur mycket tid unga lägger på skärmar, utan också om vad de gör och varför.

Så kan du tänka i vardagen

• Prata om innehållet, inte bara minuterna. Fråga gärna vad barnet eller tonåringen gör på skärmen och hur det känns efteråt – det säger ofta mer än en klocka.
• Skydda sömnen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man undviker skärmar ungefär 30 minuter före sänggåendet och låter mobilen sova utanför sovrummet.
• Skapa skärmfria stunder. Middagsbordet och läxläsningen är bra ställen att börja. För 13–18-åringar är myndighetens tumregel högst tre timmars skärmtid på fritiden per dygn.
• Gå före med gott exempel. Vuxna är förebilder – en egen skärmplan kan vara lika nyttig för föräldern som för barnet.

Källor

• Karolinska Institutet: Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa (pressmeddelande, 8 oktober 2026)
• Karolinska Institutet: Twin study sheds new light on screen time and mental health
• Folkhälsomyndigheten: Få balans i vardagen
• SVT: Folkhälsomyndigheten – så ska skärmrekommendationerna följas

Innehållet är allmän information och ersätter inte råd från vården. Kontakta 1177 eller din vårdcentral vid frågor om din egen hälsa.

Få nya inlägg i din inkorg

Varannan fredag skickar jag ett kort brev med de senaste inläggen om andlig utveckling och hälsosamt leverne från amedium.se. Helt gratis, och du kan avsluta när du vill.

Följ oss också på Facebook: facebook.com/amediums